00:00
Med Historia Nu Premium får du två extra avsnitt av Historia Nu i månaden och alla vanliga avsnitt reklamfria. Vi har släppt 19 premium avsnitt tills nu. Allt från Dick Harrison och Medeltiden, Nyrmäng 38 och Snapphanar. Han ser ju till att börja dela ut län själv.
00:45
Han testar ju gränserna hela tiden.
00:49
Och när han är över den juridiska gränsen eller inte, där är ju riksrådet hela tiden ytterst missnöjd. De menar att han går för långt och så vidare. Men det visar ju också hans skicklighet. Alltså när vi talar om riksrådet, återigen, det är ingen monolit. Han har ju ett antal riksrådsledamöter som är trogna honom. Bland annat tack vare det här med länarna.
01:24
Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt.
01:42
Riksföreståndaren Sten Sture den yngre spelade ett högt spel i maktkampen under Kalmanunions sönderfall i början på 1500-talet.
01:52
I en tid när förstemakten stärktes använde Sten Sture den yngre sig av allmogens stöd i kampen mot oppositionen inom riksrådet.
02:02
Sten Sture den yngre kom att leda det militära motståndet mot den danska unionskonungen Kristian II, men sårades dödligt av en kanonkula vid ett slag på sjön Åsund den 1520.
02:17
Sten Sture den yngres liv och död ger en relief till historien om den uppåtstigande Gustav Eriksson Vasa.
02:25
Hade Sten Sture överlevt skulle Gustav Vasa troligen aldrig ha blivit kung.
02:40
Lars Eriksson Wolke är professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med biografin Sten Sture, den yngre. Välkommen. Tackar så mycket. Du går ju ganska detaljerat igenom en väldigt spännande del av svensk historia som vi kanske inte pratar så där hemskt mycket om tiden innan Gustav Vasa, just maktkampen innan här.
03:06
Jo, precis. Det är ganska omvälvande 1510-talet.
03:11
Just det. Det är liksom kramporna i upplösningen av Kalmar union.
03:15
Ja, men den är fortfarande då ett rejält alternativ.
03:20
Ja, man skulle kunna tänka sig Kalmar union som lever vidare hundra år till. Absolut.
03:26
Men vad jag tänkte, det har egentligen inte med din bok att göra, men någonstans skriver du här, Sten Sture den yngre, som är huvudpersonen här, det blir ju någonstans, hade han bara fått leva så hade han ju sannolikt blivit kung och inte Gustav Vasa. Det är väl inte för spekulativt att hävda det.
03:46
Spekulativt blir det naturligtvis. Men vi vet ju ändå att Sten Sture hade den ambitionen. Han säger aldrig uttalat. Men han är ju en maktspelare. Han är en maktspelare, han slår ut alla konkurrenter i Riksrådet, ärkebiskopen Gustav Trolle och så vidare.
04:06
Och samtidigt har han sänderbud i...
04:09
hos påven i Rom då som är ju den som han vill ha hans välsignelse så att säga där han försöker liksom skaffa sig stöd för att bli kung Sting Sture är ju en ung man får man väl ändå säga här när han börjar synas i svensk historia någonstans Ja det är det och han alltså många av de här maktspelarna även Gustav Vasa är ju ganska unga.
04:40
Det är ju ett antal som har passerat 30, men Sten Sture, Gustav Vasa, Gustav Trolle och så vidare, de är ju några 20.
04:52
Han kommer ju inte från ingenstans, Sten Sture, utan han kommer ju från en bemärkt släkt, eller hur? Hur ser hans politiska plattform ut när han börjar agera och försöka få makt?
05:05
hans politiska plattform i början på 1510-talet. Pappan då, Svante Nilsson, som inte skrev sig Sture utan bara Svante Nilsson, han har varit riksföreståndare, tidigare släkting, till den yngre Sturen så att säga, nämligen den äldre Sten Sture.
05:28
Han Har ju varit riksföreståndare i åtskygga året ett par decennier och konkurrerat med unionskungen i Köpenhamn.
05:40
Så att båda de här två föregångarna, man pratade ju tidigare i litteraturen om de tre sturerna. Vilket är lite oegentligt för att så nära släkt är tvåan och trean så att säga, inte med den första sturen, men de är ju släkt då.
05:56
Vi ska komma till det här med namnet lite längre fram. Det är lite förvirrande med de här namnen, det måste man väl ändå säga.
06:01
Det är förvirrande och det är ju helt enkelt så att Sten Sture Nyngre, han tar sig ju när han stiger fram som riksföreståndare efter pappan. Då tar han sig ju namnet Sture.
06:13
Var det rimligt att göra det alltså? Ja, hyfsat rimligt kan vi säga. Det fanns ju en släckkoppling. Men han tillhörde ju den yngre sturegrenen, sturetten. Man brukar skilja på en äldre.
06:27
Och den yngre. Och den yngre var egentligen släkten natt och dag.
06:34
Så när han börjar kalla sig Sture så behåller han samtidigt natt- och dag-vapnet på sin vapenskjöld.
06:43
Och han kallar sig verkligen Sture. Det är inte som Gustav Vasa att han aldrig kallar sig Vasa.
06:47
Nej. Nej.
06:50
Du, vilka typer av militära erfarenheter har den yngre när han är riktigt ung, Sten Sture, den yngre?
06:56
Han har ju varit med pappan. Han har sett honom styra. Han har sett honom organisera väpnade styrkor. Men han har ju inga väldigt stora militära erfarenheter. Men han har politiska erfarenheter. Han har följt maktspelet mellan kung, riksföreståndare, det vill säga pappan.
07:18
Riksrådet, som ju inte är en monolit utan det är ett antal olika viljor som finns där.
07:24
Riksrådet består egentligen av män ur högaden?
07:27
Högaden, precis. Och biskopparna. Erkebiskopen är i princip ordförande i riksrådet och det är regeringen kan vi väl säga.
07:38
Och under hela den här tiden så är det ju...
07:44
Tydlig strävan från Sten Sture under hela 1510-talet att han ska vara för mer än riksrådet. Han ska inte bara vara en medlem av riksrådet utan han ska ha större politiskt inflytande.
08:01
Men han är ju inte den första som kallar sig för riksråd egentligen.
08:05
Eller hur? Du menar riksföreståndare? Ja, förlåt, riksföreståndare.
08:08
Nej då, och jag menar riksföreståndartiteln var ju, den fanns ju där, den var ju reell. Och tanken med det var ju helt enkelt att när unionskungen inte var på plats, han satt ju oftast i Danmark, Då skulle hans ställföreträvar i Sverige vara en riksföreståndare. Sen hör det till den goda saken att under samtliga de här tre sturarna så är riksföreståndaren i konflikt. Ibland väpnats hon med sin närmaste chef, det vill säga unionskungen.
08:52
Sponsras av Readly.
08:54
Historien tar sällan slut när ett avsnitt av historia nu är färdiglyssnat.
08:58
Oftast är det då frågorna börjar komma. Vad händer sen? Hur sågs samtiden på det? Vilka detaljer ryms inte i ett poddavsnitt?
09:07
Med Readly kan du fortsätta att läsa vidare direkt. Readly ger obegränsad tillgång till tusentals tidningar och magasin i en app med svenska och internationella titlar inom bland annat historia, vetenskap, kultur och nyheter.
09:22
Readly fungerar på mobil, surfplatta och dator och är dessutom praktiskt på resan eftersom du kan ladda ner tidningar och läsa utan wifi.
09:32
Som lyssnare på Historia nu så får du pröva Readly gratis i två månader via Det är ingen bindningstid och du kan avsluta när du vill.
09:47
Missa inte alla fantastiska historiemagasin i Readly.
10:01
Rent formellt sett så skulle vi ju ha en dansk unionskung vid den här tiden. Men hur kommer det sig att unionskungen har förlorat inflytande över just Sverige?
10:11
Egentligen var det ju så, om man ska vara riktigt petnoga, att det behövde inte vara en dansk kung. Sen var danskarna kraftfullast och mäktigast och så vidare. Men det finns ju exempel på rådgivare till både Svante Nilsson- och till Sten Sture den yngre som för fram tanken att ja, du kan ju bli kung men vad är det som säger att du måste vara kung bara över Sverige? Varför ska inte du vara nästa unionskung?
10:41
Och hur man skulle uppfatta det i Köpenhamn kan man ju ganska enkelt räkna ut. Men det fanns alltså en rättvisig aspekt i detta. Och då ska vi gå ihåg att inom den här trestatsunionen så är ju Sverige och Danmark de två stora konkurrenterna.
10:56
Norge är svagare delvis på grund av att den norska Aden har förlorat väldigt mycket mannakraft bokstavligt talat under pestepidemierna på 1300-talet.
11:09
Annars har man ju i Köpenhamn så mycket motsvarande problem med att ha kontroll även över Norge. Det är upproriskt av och till.
11:21
Men när hade den danska kungen förlorat inflytandet över Sverige? På vilket sätt?
11:29
Man kan väl säga att det är från slaget vid Brunkeberg. Om man nu ska tidsfesta. Det är ju alltid en process.
11:38
Vilket år var det?
11:40
1471 då. Och det är ju Sten Sture den äldre.
11:43
Sen gör man diverse kompromisser. Kungen är formellt kvar. Nye kung Hans som tillträdde i slutet på 1490-talet.
11:53
Han kröns till svensk kung också.
11:59
Deal så att säga med viktiga riksråd.
12:02
Är det inte vid det här tillfället också kung Hans dubbar Stensturen yngre som bara är en liten gosse?
12:08
Ja, han är ju en liten piltbok som har ju talat. Det är ju mer en gest som inte betyder någonting egentligen. Mer än liksom, nu är man ju snäll mot den här familjen och...
12:21
Riksföreståndarens släkting och så vidare.
12:26
Men i princip så har vi, när vi är framme vid 1510-talet så har ju egentligen Danmark inget inflytande över Sverige. Eller är det fel att säga så? För man har ju ändå sina supporter inom högavnen i Sverige.
12:40
Jag tror att det man ska komma ihåg är att vi talar i förenkelighets skull om Sverige och Danmark.
12:48
De tre kungarikerna var ju tydliga identifierbara enheter i den här unionen. Finland var ju då som bekant en del av Sverige.
12:59
Men hur mycket de var nationalister och därmed...
13:04
slogs för Danmark eller Sverige.
13:08
Det kan man ju diskutera och det har diskuterats väldigt och det är svårt att avgöra. Men vad man däremot kan säga är att det svenska riksrådet som till stor del blev sen fiender till Sten Sture den yngre i maktspelet och förlorade detta, de var ju inte nödvändigtvis pro-danska eller pro-kungapartiet, utan det är ju som att de, precis som det danska riksrådet väl att märka, försökte inskränka kungens makt till förmån för sig själva.
13:42
Ur svenskt riksrådsperspektiv så var det kanske inte så himla dumt med en unionskung som sitter i Köpenhamn.
13:51
En union som äger bestånd, den garanterar i någon mening freden i de nordiska länderna.
13:59
Vi talar om godsägare, storgodsägare som ofta äger mark, trolle-släkten till exempel, på båda sidorna den svensk-danska gränsen. Den gamla gränsen då före 1658.
14:11
Och har de dessutom en kung som sitter i Köpenhamn, ja det hann ju längre bort. Då kan det läggas i varje dag va?
14:20
Men det finns väl ändå antydningar till någon slags nationalism eller är det bara i scenen propaganda här att man pratar ändå om danskarna?
14:27
Det är klart det finns antydningar till det och det börjar ju här utvecklas någon form av nationalism men det är ju också invävt i propagandan.
14:39
Och när Sten Sture den yngre då mobiliserar, precis som den äldre Sturen, försöker mobilisera allmogen av Bönderbergsmän, borgare, då är det ju ofta med argument att de är fria svenska män och så vidare som inte ska styras mot deras vilja.
15:01
I alla fall så länge det inte är han själv som styr.
15:03
Så att det finns den här aspekten.
15:08
Men du, för att bena ut det här lite med det politiska livet här. Vilken roll hade riksrådet här? Vi har redan sagt att här sitter den yppersta högaden. Eller män från den yppersta högaden. Hur många kan det handla om?
15:26
20-tal personer. Det kan variera.
15:30
Runda slängar 20-tal personer. Sen är det ju så att de är utspridda i hela landet. Men hur ofta träffas de?
15:39
De kunde träffas ganska ofta, men, och det är ju det viktiga, då är det ofta så att ärkebiskopen som sitter i Uppsala eller sin gård, Almarestäket, biskopen i Strängnäs, biskopen i Västerås, de är liksom en inre kärna tillsammans med några adelsmän som har sina största gårdar i Mälardalen.
16:03
Så det finns en inre krets i riksrådet? Ett arbetsutskott skulle man kunna säga även om det inte på något sätt är formaliserat så. Men de har ju nära att träffa varandra och det gäller ju också riksutståndaren så länge han är här i Stockholm.
16:18
De som bor i Västergötland, Östergötland får inte tala om riksrådet i Finland. De kommer ju inte till varenda möte utan de kanske träffas någon gång om året eller sånt.
16:28
Men vad bestämmer de om då?
16:30
De bestämmer framförallt om säkerhetspolitik.
16:34
Alltså det är försvar?
16:35
Försvar och sådana relationer till viktiga beslut om handelsfrågor. Alltså relationer inom unionen, framförallt till unionskungen, till Hansan, Lybeck och andra viktiga städer, Danzig och så vidare.
16:50
Det är den typen av beslut man tar. Men det här handlar också för de här individerna om att Försöka få förlärningar. Dels äger de sina egna gods som de har ärvt eller köpt eller gift sig till.
17:06
Och det är liksom personlig egendom? Det är personlig egendom och ju större godsägare du är desto mer politiskt och ekonomisk makt har du i praktiken.
17:14
Men sen handlar det också om att försöka få förlänningar, det vill säga att man ska ta kontroll över en viss borg med omgivande län och ta upp skatten där och i stort sett använda den för statliga syften, men i praktiken också kan man berika sig själva.
17:34
Men det är inte självklart heller, för när jag läser din bok så finns det ju någon föreståndare för någon borg som beklagar sig att han får lägga ut så mycket pengar.
17:44
Det är ju inte givet att man går med vinst. Men det handlar ju också om kontroll. Vissa platser, man ser ju det första Sten Sturie gör till exempel.
17:54
I början på 1510-talet när han stiger fram som riksföreståndare. Det skaffar sig kontroll över viktiga finska borgar. Tavastehus, Viborg, Raseborg, söder om Åbo.
18:05
Men är inte Finland en periferi vid den här tiden? Varför är det så viktigt att få kontroll över Finland?
18:11
Det är en periferi men det gränsar till Ryssland. Det är säkerhetspolitiskt viktigt.
18:18
Om man tänker sig den situation att hans politiska motståndare tar kontroll över Finland- Då sitter de ju på Ålands hav, Kastelholm på Åland, det är ju också sådana här ställen som man angeläger dem av kontroll över. Visst, Västergötland viktigt, gränsområdena mot Danmark jätteviktiga, Mälardalen helt centralt, det är ju det absolut centrala, maktpolitiskt. Men Finland är alltså ingen periferi på det viset.
18:47
Nej, nej. Men du, vi pratar här om riksföreståndaren. För det är ju också ett av teman i din bok. Det är ju liksom hur det här blir, att det utvecklas i princip nästan till en egen institution, till ett eget ämbete. Hur går den processen till?
19:04
Det är ju egentligen från början tänkt som vi var inne på att det ska vara kungens ställföreträdare. Men sen är det ju då mäktiga innehavare av det här ämbetet.
19:17
Man fyller ut det med det. Ju mer dynamisk man är, ju större möjligt har man att göra någonting.
19:21
Exakt.
19:23
Det är ju ingen unionskung som hade fått för sig att här ämbeterna skulle utvecklas på det de gjorde. Samtidigt behövde de ju ställföreträdare.
19:33
Där är det ganska typiskt att Unionskungen Hans, hans ställföreträdare under det första decenniet på 1500-talet, hans ställföreträdare i den norska unionsdelen, det är sonen Kristian, den blivande kungen.
19:51
Egentligen där han lär sig att vara kung.
19:53
Ja, och det är en person som kungen kan lita på då.
20:00
Så det inte drar iväg det här med riksförståndarna i Sverige va.
20:06
Familjeband är ju fortfarande väldigt viktig.
20:10
Vi har ju varit inne på lite grann, men just den här förlänningsrätten, att man delar ut olika län och så.
20:18
Egentligen snackar vi om egendom och borgar och sånt.
20:22
Hur använder Sten Sture sig av det här i maktkampen?
20:25
Han ser ju till att börja dela ut län själv. Har han rätt i det egentligen? Det är ju det som är omdiskuterat, och inte minst i samtiden. Riksrådet ansåg ju att han egentligen inte hade det i alla avseenden, va?
20:39
Är det kung som ska göra det här eller är det riksrådet?
20:41
Nej, de facto är det ju riksrådet. Men ytterst kan naturligtvis kungen läggas i. Men Sten Sture skapar här ett manöverutrymme för sig själv. Han väl har delat ut det här.
20:54
Ja, då har han ju lojala trokännare som är beroende av honom på viktiga borgare och viktiga län.
21:01
Han delar väl ut i sådana som han vet stödjer honom, eller hur?
21:05
Ja, självklart. Och han bara stärker det här bandet.
21:10
Men det känns hela tiden som han rör sig på en arena där han, vad ska man säga, på gränsen till det tillåtna när han håller på att dela ut de här.
21:21
Absolut, han testar ju gränserna hela tiden.
21:24
Och när han är över den juridiska gränsen eller inte, där är ju riksrådet hela tiden ytterst missnöjd. De menar att han går för långt och så vidare. Men det visar ju också hans skicklighet. Alltså när vi talar om riksrådet, återigen det är ingen monolit. Han har ju ett antal riksrådsledamöter som är trogna honom. Bland annat tack vare det här med länarna.
21:49
Ja, men vid den här tiden, det finns ju ingen skriven grundlag eller konstitution att förhålla sig till.
22:02
Arbetsformerna här, det handlar om praxis?
22:05
Det är väldigt mycket praxis naturligtvis, men vi har ju också, landslagen säger vissa saker om hur man ska välja kung till exempel och sådana saker. Sen har vi några andra beslut, det finns något som Man brukar kalla det Kalmar recess, beslutsdokument från 1483, där man då bestämmer om vissa saker där framförallt Riksrådet, Högaden, får...
22:34
Ökat inflytande i förhållande till kungen. Och sen är då frågan hur mycket man ska efterleva det här. Och det är då ett ständigt tvistämne.
22:43
Men Sten Sturen Yngren, hela tiden så använder han sig av allmogen någonstans i den här maktkampen. Att han vill ha stöd från allmogen. Är det något nytt eller är det bara en gammal tradition som han är skicklig på att använda?
22:58
Nej men det är ju centralt. Och där återigen, utan att dra dem över en kam, de tre sturarna har precis samma principer. Allmogen inklusive bönderna, naturligtvis bergsmännen som ju ofta är bönder samtidigt.
23:12
Mera välbäde bönder ofta borgerna, de visserligen små men ändå viktiga städerna, de används ju som ett politiskt instrument och de har ju också egna politiska ambitioner som ju ofta går på tvärs mot högaden i riksrådet och där kan man ju spåra det till...
23:32
Det är naturligtvis en process, men godsägarna fick allt svårare efter digedöden i mitten på 1300-talet att kontrollera allmogen.
23:42
Det blev brist på arbetskraft, det gjorde att bönderna fick större inflytande i praktiken.
23:49
Sen har vi Engelbreksupproret 1434-36 som också visar allmogens potential både när det gäller våldsanvändning och politiskt inflytande och så. Och det här spelar alla sturarna på. Sture den yngre han åker ju själv eller skickar ut sänderbud som åker till marknader i Västerås, Uppsala...
24:15
Platser där det samlas mycket folk.
24:18
Ja, man åker till Skänningen, man åker till Skara och så vidare. Platser där menige man samlas och så håller man anförande där. Som hela tiden trummar in det här budskapet, jag är er beskyddare. Finns det nedskrivning?
24:36
Det finns en del, inte talsmanus så att säga, men däremot när Sten Stures lojala tjänare är ute och pratar så har de ibland skrivit till honom och vice versa om vad de framför för budskap.
24:52
Ja, för han kan skicka ut sina tjänare som pratar i Sten Stures sak.
24:56
Det kan han också göra.
25:06
–presenteras av Barncancerfonden. För drygt 40 år sedan överlevde ungefär hälften av alla barn med cancer. Idag är siffran 88 %.
25:16
Den utvecklingen är ett resultat av målmedveten och långsiktig forskning– –som till stor del har finansierats av Barncancerfonden och dess givare. Varje dag drabbas ett barn av cancer i Sverige.
25:29
Det är svårt att förstå. Just därför är Barncancerfondens arbete så viktigt.
25:36
De finansierar livsviktig forskning och ger stöd till barn och familjer som drabbas. Med målet att alla barn som får cancer ska överleva och kunna leva ett gott liv efteråt.
25:48
Jag tänker särskilt på juni tre år. Under lång tid visste ingen varför hon mådde så dåligt. Till slut fick familjen beskedet, en hjärntumör, som inte gick att operera bort.
26:01
Idag är tumören inaktiv men skulle den börja växa igen väntar en ny behandling.
26:07
Junis historia visar hur avgörande forskning är. Det är där hoppet finns.
26:12
Och din gåva gör skillnad. Av 100 kronor går 84 kronor till forskning och stöd till drabbade barn och familjer.
26:20
Men också till information och påverkansarbete.
26:25
Barn och cancer hör inte ihop. Var med i kampen mot barncancer. Swisha en valfri gåva till 90-20-900. Alltså 90-20-900.
26:39
Tack barncancerfonden.
26:49
En av de här, det som kommer återkomma sen vid Stockholms blodbad, det är ju det här när Sten Sture tvingar bort Gustav Trolli från ärkeskapsämbetet. Och vilka typer av konsekvenser får det här?
27:04
Ja, Gustav Trolle som också var en av dessa unga arga män höll jag på att säga. Men det är en poäng därför att det visade att man kunde göra en politisk och religiös karriär vid väldigt unga år. Men också att de här killarna...
27:23
Vi skulle nästan kunna kalla han brushana då.
27:26
Det är inte så man tänker sig en biskop idag.
27:28
Nej.
27:29
Utan det är mer en distinguerad, välstuderad.
27:32
Äldre gentleman.
27:34
Han var ju välstuderad och så vidare. Men det finns ju en gräns hur mycket man har hunnit med vid så unga åren då.
27:42
Och han hade ju den ambitionen, Gustav Trolle, att värna riksrådet Och dess frihet så att säga, som den ledande politiska instansen och kyrkan. Kyrkans rättigheter. Det ska inte den världsliga makten, det må vara en kung eller det må vara en riksföreståndare lägga sig i. Och då får vi plötsligt en riksföreståndare som vill utöka sin makt.
28:09
På riksrådets bekostnad och naturligtvis kungen. Och det är vi tillbaka till det där. Just av Trollers perspektiv så var det bättre med en unionskung på avlägset i Köpenhamn än en nacktunglig riksföreståndare som satt i Mellardalen.
28:25
För det här har vi verkligen, det här är ju förspelet egentligen till Stockholms blodbåd som börjar liksom skissas upp här, eller hur?
28:32
Det får vi ju säga, därför att när Stockholms blodbåd sen kommer november 1520, eller äger rum, det är ju då när Kristian har just kröns till svensk kung i Storkyrkan, Sten Stured och döds sedan ett halvår. Då...
28:49
Är ju Gustav Trolle en av de drivande krafterna bakom det här blodbadet? Nu ska vi hämnas, nu ska vi... Är det han som väl tänker fram åtalspunkterna här egentligen? Ja, om man har diskuterat använd... Hur drivande är han? Är han en nyttidiot? Ja, det får vi...
29:08
Det är det minsta vi kan vara säkra på. För sannolikt är det så att det måste ju varit Christian Tyrande som han kommer att kallas i propagandan. Christian den andra som är den drivande i och med att man också halshugger två biskoppar. Det är svårt att tänka sig att ärkebiskopen, även om de skulle vara politiska motståndare, går så långt.
29:28
Det är ju något oerhört. De tror ju knappt själva när de ska avrättas att de ska avrättas.
29:34
Nej, nej, nej, nej.
29:36
Och det gör ju att Kristian II sen när man vid påvistolen förstår vad som har hänt då finns det ju liksom ingen återvända för Kristian II.
29:47
Det är ett politiskt misstag kan man säga. Men du är ju i grund och botten militärhistoriker eller hur?
29:53
Mm.
29:54
Jag tänkte, vi måste ju här, det är ju ganska många händelser, de här militära kampen mellan Stensture och den danska unionskungen här.
30:03
Men jag vet inte riktigt hur vi ska närma oss det här, men vi kanske ändå ska börja med liksom belägen av Almarestäket 1516. Det är ju alltså Gustav Trolles egenborg egentligen, så ligger det ju halvvägs mellan Uppsala och Stockholm, är det inte så?
30:16
Ja, ligger ju ganska nära kungsängen egentligen.
30:19
Ja, just det. Finns det nog kvar av det idag? Nej.
30:22
Ja, det finns väl i princip en ruinkulle.
30:26
Det är lätt att se vad den har funnits. Och det finns bilder från 1700-talet där man ser murrester och sådana saker.
30:35
Där låg den och det var ju för att det var ju segeledden nere i Mälaren. Det är strategisk plats. Strategisk plats. Allting handlar, nästan allting handlar om vattenförbindelserna, att kontrollera dem. För det är där man kan transportera varor och människor och hästar ganska snabbt och enkelt jämfört med landbacken.
30:57
Det här kulminerar ju då en belägring av ärkebiskopens borg. Och bara det är ju ett övergrepp egentligen mot kyrkan.
31:07
Så det kanske inte är helt fel med det här under Stockholms blodbatsen när man anklagar Sten Stur och hans anhängare för att vara kättare. För så här får man ju inte göra. Man får inte belägra en
31:21
Utöva våld mot kyrkans främsta företrädare, det är ju en kätteri. Det är ju därför under Stockholms blodbad, man lovar ju att inget ond ska vederföras de sturanhängare som har försvarat Stockholm och sen kapitulerar på hösten 1520.
31:38
Och så kommer det här blodbadet i alla fall, minst ett åttiotal avrättade. Och då motiveras det med, ja men de var ju kättare. De hade ju angripit kyrkan så att kättare, löften till dem behöver man inte hålla.
31:52
Men den här belägringen av Alma i Stäket, hur går det?
31:55
Det går bra att höll på att säga. Det beror på vem man är alltså. Exakt. Men Sten Stures folk erövrar ju fästet om man river ner det.
32:05
För det var ju det man hade att välja på. Ska vi antingen ta över det här själva eller ska vi riva ner det? Men det här var så symbolartat ärkebiskopens borg att den ville man inte låta stå kvar.
32:17
Och sen kommer ju då, vi har då danska försök, två stycken, att skicka trupp.
32:25
Delvis med Kristian själv närvarande för att slå ner Sten Stures anhängare.
32:30
Men då kommer man med skepp ifrån?
32:32
Då kommer man med skepp till Stockholm och då har vi först slagit vid Vädla som är ganska nära...
32:38
vi skulle säga Djurgårdsbron idag i dagens Stockholm.
32:41
Alltså Djurgårdsbron, är det precis när man åker över till Djurgårdsbron?
32:44
Ja, det fanns en liten by som hette Vädla där. Det fanns flera byar runt om på Gärdet.
32:52
Och det andra stora slaget, det andra fälttåget, det är ju då 1518 när man slåss vid Brännkyrka då.
33:03
Men om vi börjar med Vädla här då, varför förlorar danskarna här då?
33:10
Den andra sidan var duktigare. Man var skickligare. Man hade mera trupp. Och någonstans så... Det fanns ju en grän.
33:20
Christian hade ju framförallt rekryterat legosoldater utomlands. Framförallt i Tyskland.
33:28
Och det var ju som en tickande tacksamheter så länge man använde dem. Och det fanns en gräns för hur många han kunde mobilisera. Och det ser man att sedan 1519 så laddade man om danska statsfinanserna för att kunna köpa ännu flera legosoldater och kunna säkra en seger i nästa fälttåg. Och det kommer ju då i början av 1520. Då går man landvägen från Halland upp, då den ska Halland upp genom Västergötland.
33:58
Jag skulle vilja hålla mig lite vid slaget i Brännkyrka i och med att jag bor precis bredvid där.
34:03
Det är 1518 då. För här tror man ju, jag vet inte hur belagt det är att Gustav Vasa är med här.
34:10
Ja, och så tittar vi på historiemålningar från sent 1800-tal så det är han som håller i riksbaneret och Återigen alltså.
34:19
Trogig på det.
34:21
Tveksamt. Nu får jag göra om omslaget här, för jag har det med på omslaget.
34:27
Ja, ja. Nej, men det är ju en del av propagandan kring det här slaget. Han var ju sannolikt, uppenbarligen med här. Det var han i alla fall. Och sen har man ju då...
34:41
Danskarna i princip kommer genom Årsta, ställer upp sig nord om Årstafältet.
34:49
Svenskarna, återigen, danskar och svenskar är oegentligt att säga, men vi säger det för enkelhetens skull.
34:57
Svenska styrkorna kommer då längs den gamla Göta landsväg som passerar Brännkyrka, kyrka, går genom nuvarande Östberga och sen slåss man uppenbarligen på Årsta.
35:09
Själva Årstafältet delvis. Det är den sannolikaste tolkningen. Det är inte hundra procent säkert. Vid golfbanan där, eller vad tänker du? Ja, lite så.
35:20
För att den här Göta landsväg, som fortfarande finns vissa rester av det, där finns ju en rest kvar, alltså huvudvägen från Stockholm.
35:28
Det är en naturligt ställe att mötas på egentligen.
35:31
Väldigt naturligt, och det behövdes ju någon form av väg när man skulle dra fram med de här trupperna också.
35:38
Och sen, Kristian förlorar, man drar sig tillbaka.
35:43
Är det återigen ett numbers game här, att de är för få danskarna?
35:48
De andra är ju också skickliga va. Vi vet ju ärligt talat inte hur många det är på respektive sida. Krönikor och så säger ju en del siffror, men det är ju notoriskt opolitligt va. Vi vet väldigt lite om detaljerna. De är nästan drängta i lager av propaganda också. Men hur som så drar man sig tillbaka de kungliga trupperna mot Stockholm.
36:14
Man har bland annat läger på Södermalm.
36:19
Och då ska man bestämma att nu ska vi förhandla.
36:23
Och Kristian ska då...
36:26
delta i de här förhandlingarna. För att våga göra det så måste man ju ha någon form av gisslan då.
36:31
Och då kommer ju det här klassiska, ett antal svenska adelsmän inklusive Gustavasa lämnas som gisslan till... Och Hemingad också? Hemingad är prelaten från Linköping som var då
36:43
En maktspelare i sin egen rätt.
36:46
Och en oerhört skicklig militär.
36:49
Han hade lärt sig det under sin tid i Italien. Han läste inte bara teologi utan han praktiserade officersyrket också med stor framgång. Han är ju en av Stenstures närmaste anhängare och rådgivare.
37:04
De här...
37:06
Gisland lämnas över till danskarna. Man skulle ha ett möte då någonstans i Västerhaninge. Västerhaninge i kyrka ungefär.
37:15
Och då gör man så från Kristians sida att man ställer in det här mötet och så seglar man iväg med Gisland som man tar.
37:24
Är inte det här också något oerhört att göra?
37:26
Jaja visst. Det var ju diverse hedersord och löften som bröt.
37:31
Och det var väl inte okej att göra?
37:33
Nej det var inte okej.
37:34
Nej.
37:35
Nej, och det var ju skamligt för en adelsman och kung att svika sitt liv.
37:41
Det återkommer ju så här med Gustav Vasa.
37:44
Han tvingas ju med till Danmark. Och det är ju...
37:50
Han litar ju aldrig på Kristian II efter det här.
37:53
Nej, och det gör han ju alldeles rätt i.
37:55
Ja, annars hade vi inte haft något Gustav.
37:59
Nej, han är ju då i Mariefred strax innan Kristian ska krönas i början på november 1520. Och så får ju han en inbjudan också att vara med. Men han litar ju inte på honom. Han åker aldrig till Stockholm, annars hade han ju blivit halshuggen också.
38:16
Garanterat. Ja, hans far blir väl halshuggen där också.
38:19
Ja, det är ju den lite udda episoden att Erik Johansson, fadern som var en uppenbarligen ganska hetleverad person, han hade inte blivit inbjuden.
38:33
Och när han får höra det här så blir han ju på vanligt svenska heligt förbannad. Så han rider ju till Stockholm och kräver att få vara med på festen.
38:42
Vilket han ju får och sen blir harvsuggen.
38:45
Ja, så kan det gå. Men han kommer ju att få möta sitt öde här snart nästa danska runda. När man går landvägen upp.
38:57
Ja, och då möts man ju vid Åsunden, Bogesunden, nuvarande och Lisehamn. En väldigt fin sjö som ligger precis bredvid Lisehamn. Ja, och... Och det här var ju början av 1520, det var vinter, sjön var frusen så man kunde ju ställa upp som på ett slagfält.
39:16
Och där vinner ju danskarna delvis beroende på att Sten Sture som ju är närvarande personligen blir träffad av en kanonkula i ena benet och tas bort från slagfältet och då kollapsar ju hans trupper delvis. Och man drar sig tillbaka och gör det som förmodligen var militärt klokt. Man ska försöka spärra vägen upp i Tiveden istället.
39:47
Tassemarkerna mellan Västergötland och Narke. Så lyckas man inte hålla den bastionen. Danskarna kommer med huvudarmen då.
39:56
Norr om Mälaren.
39:57
De far ju oerhört brutalt fram här.
39:59
De far oerhört brutalt fram. Och befälhavaren, den danska befälhavaren som heter Otto Krumpen, en dansk adelsman, han skriver ju till Christian och säger att vi måste på något sätt försöka få kontroll på de här legosådaterna för de far fram på ett sätt som gör att vi skapar nya fiender bland befolkningen.
40:19
Man har ett problem med disciplinen helt enkelt.
40:22
Ja, egentligen så har man ju det. De här legosoldaterna var ju ute för att tjäna pengar.
40:28
Plundra och röva då var extra bonus. Sen har man ju man neröver Västerås och sen har man ett stort slag vid Uppsala som uppenbarligen är ganska nära att sturanhängarna vinner.
40:44
Och då hade ju utvecklingen tagit en annan vän. Det är flera ställen här i historien där det skulle kunna ta en annan väg. Det är inte mycket som skiljer.
40:52
Nu förlorar sturetrupperna På grund av rent klanteri egentligen?
40:57
Ja, egentligen. Man trodde uppenbarligen att man höll på att vinna, vilket sannolikt var rätt bedömning. Och sen börjar soldaterna plundra stupade fiender. Och de levande fienderna, så att säga, han omorganiserar sig och vinner slaget dem.
41:14
Och sen får vi då en belägring av Stockholm.
41:19
Vi har nästan glömt bort här Sten Stures död också. Ja...
41:24
Det här slaget i Uppsala är ju långfredagen då, 1520. Och då är Sten Sture borta. Han dör i början på februari. Av de skadorna. Man tar honom på en släde på Mälarens is. Han dör sannolikt närheten av Strängnäs. Kommer aldrig till Stockholm, alltså inte levande. Sen tas han till Stockholm, begravs tillfälligtvis i Svartbröderaklostets källare som för övrigt fortfarande är bevarad i gamla stan i Stockholm.
42:01
Hans enka Kristina Gyllenskärna och andra anhängare leder då försvaret av Stockholm men kapitulerar i början på hösten 1520.
42:11
Här är en av de här berömda kvinnorna i historien som oftast lyft fram med Stina Gyllenskärna som organiserar försvaret.
42:18
Hon organiserar och det var...
42:21
Hon har ju uppenbarligen politiska erfarenheter efter äktenskapet med Sten Stur också. Hon var inget blåbär på något sätt utan hon var väldigt drivande på olika vis.
42:36
Man ska väl säga det också att Stockholm här, det här är ju gamla slottet Tre Kronor. Och det har ju visat sig, har det egentligen någon gång erövrats?
42:45
Ja, det har det. Men det är svårt. Ja, det är svårt, men inte med stormning kanske. Men under inbördeskriget 1568, när Erik den 14e störtas, då tar ju hans motståndare, bröderna Johan och Karl, över slott.
43:04
Men före det så har det inte erörats eller?
43:06
Egentligen inte.
43:10
Men jag tänker det är viktigt att ta klar sen när det blir en förhandlingslösning. Det hade inte varit så lätt för danskarna att eröras.
43:16
Vi kan ju se sen när Gustav Vasas uppror drar igång. 1521 eller årsskiftet 1520-1521.
43:25
Han har ju stora framgångar ganska tidigt. Men det är ju ända till juni 1523- Som tiden går innan han får den danska garnisonen på Stockholms slott att kapitulera.
43:41
För det går att underhålla det.
43:43
Så länge man har sjövägarna öppna. Men när Gustav Vasa sen lyckas köpa fartyg eller hyra fartyg, urlagsfartyg från Lybäck. Då får han en liten flotta och då kan man spärra sjövägen. Och då börjar ju...
43:58
Tiden rinnar ut för garnisonerna.
44:01
Är Sten Stures död i februari 1520? Är det helt avgörande för det motståndet?
44:08
Ja, det får vi säga. Det får vi säga.
44:12
Det fanns ingen naturlig efterträdare på det sättet.
44:17
För Gustav Vasa har ju ändå inte riktigt trätt fram än.
44:20
Nej, han dyker ju upp efter några månader. Men det är ju inte givet. Vi vet alla de här berättelserna om Gustav Vasa reser till Dalarna.
44:33
Få stöd av Dalkaran efter många om och män. Men vi har ju upprorsungar också i delar av Småland vid årsskiftet 1520-21. Och där är det ju andra ledare som sedan i och för sig ansluter till Gustav Vasas uppror. Men det fanns ju...
44:48
Det var inte givet att det skulle bli han.
44:51
Upproret i Småland startade väl före Gustav Vasas?
44:53
Det startade väl egentligen redan i december 1520. Alltså bara några veckor efter blodbadet.
44:59
Ja.
45:00
Blodbadet har vi gjort ett avsnitt om tidigare men det hela är ju att folk blir väl lovade någon slags amnesti?
45:10
Man blir ju lovad en amnesti för att Stockholm ska kapitulera och då bryts det löftet i samband med blodbadet just med den här hänvisningen till att det här är ju tjättare.
45:22
Och då avrättar man, man tror väl i alla fall nästan uppåt 85-90 personer? Ja
45:28
Det finns ju faktiskt en räkning från chefsböden som kom från Lybäck. Jag tror det är 82 namn på den. Det kan vara fler. Ja, vissa har ju sagt att det är uppåt hundra för att man tycks ha tagit in flera. Det finns bland annat en Stockholmsborgare som när man stod och såg de här scenerna som utspelades på Stortorget. Adelsmän av Hallshögs andra hängde så.
45:56
icke-adiga hängdes, så ska han enligt tradition ha fallit i gråt. Och det tog ju då de här knäktarna som att han sympatiserade med de avrättade.
46:08
Han blev ju avrättad själv då, för säkerhets skull.
46:11
Är det en rimlig historia egentligen?
46:13
Kan man diskutera, men däremot om man tittar på det så är ju en stor del av de här avrättade, nästan hälften, Stockholmsborgare.
46:22
Och Stockholms politiska ledning också raderas ut.
46:28
Ja.
46:29
Men, ja...
46:32
Gustav Vasa tar ju makten någonstans och först blir han riksföreståndare och sen blir han kung då 1523. Det som påstås var Sveriges födelse men jag håller liksom inte riktigt med om det. Vad var du som professor?
46:49
Nej men alltså det är klart att det fanns en förhistoria.
46:53
Ja.
46:55
Om man med Sveriges födelse menar där en rad olika bygder knyts ihop under en statsledning, en gemensam statsledning, då är vi egentligen nere på Berejals tid, 1200-talet. Det är så tidigt egentligen. Ja.
47:17
Vad sen Gustav Vasa gör är att han ökar statsmaktens genom bland annat att dra in gods och så från kyrkan i samma reformationen. Han skapar militära styrkor till lands och till sjöss och han driver igenom ett statligt våldsmonopol. Alltså de här tidiga biskoparna, riksråden, de hade ju egna väpnade styrkor. Några tiotal man kanske, något mer i vissa fall.
47:51
Erkebiskopen får ju vid något tillfälle tillstånd att föra 400 man.
47:58
Vilket är rätt mycket.
47:59
Vilket är extremt mycket. Men det finns alltså andra väpnade aktörer. Det gör Gustav Vasa slut på. Så det är ett viktigt steg i den svenska statens utveckling, men den föds inte där.
48:12
Sten Sture dör väl på isen där någonstans utanför Strängnäs 1520. Men det är inte riktigt slutet på sturarna än i svensk historia. Nej det är ju inte det.
48:24
När han har vilat i Svartbrödra klostret så begravs han sedan vid Katarina kyrkogård.
48:34
Först blev han väl skändad av... Eller är det efter det?
48:39
Det är efter, därför att han grävs upp då under blodbadet och hans kropp bränns. Tillsammans med den lille son som dog några månader gammal.
48:54
Senare under våren 1520. Han låg i pappans grav, va?
48:58
Så därför vet vi inte, idag finns det en minnessten på Katarina kyrkogård men vi vet ju inte var han låg.
49:05
Men sen har vi ju då, han har ju två söner och flera döttrar i livet.
49:11
Och de är ju ganska unga men den äldsta lyckas ju då dyka upp. Och det är ju fruktansvärt omdiskuterat.
49:21
Men nu är vi ju ute på lite halis här eller?
49:26
Det är väldigt omdiskuterat men det är ju en person som i slutet av 15-20-talet dyker upp i Dalarna.
49:36
Han söker tidvis skydd i Norge.
49:39
Han dyker upp i Dalarna och bedriver propaganda mot Gustav Vasa och får uppenbarligen gehör.
49:46
För Gustav Vasa har ju då börjat gå hårt fram mot kyrkan och så vidare på ett sätt som inte uppskattas i Dalarna heller.
49:53
Ja, han tar väl den här... Vi pratar om en av Sten Stures söner här, eller hur? Som jag läser din bok så tycker jag att du lutar åt att det verkligen är Sten Stures son. Ja, men absolut. Och det gör jag...
50:11
Men med en reservation.
50:14
Och då är ju hans viktiga argument trots allt.
50:17
Att den här Daljunken eller Dalpojken... Daljunken är Gustav Vasas propagandanamn på honom.
50:24
Precis, man kunde ju inte kalla honom studier.
50:26
Det hade man ju erkänt.
50:29
Och...
50:31
Hans viktiga argument är att min pappa var stensturare än yngre. Jag fortsätter hans väg, liksom de två tidigare sturarna. Och det är ju livsfarligt ur Gustav Vasas perspektiv. För om du jämför sturrätten, både den ängre och den yngre, och den yngre då natt och dagar...
50:51
Med Vasa 1. Så det är ljusor emellan vad gäller status i svenska adelssamhället.
50:58
Det är ett dödligt hot mot Gustav Vasa.
51:00
Det är ett dödligt hot. Vasan är ju ganska enkla uppkomlingar relativt sett.
51:05
Men de ingår väl ändå i högadel? Jo då. Men det finns skillnad på högadel och högadel?
51:10
Ja, precis. Och de här sturarna, om vi nu förenklat kallar dem så, är ju kanske Sveriges främsta adelsätt, traditionsmässigt och så vidare också. Så att konkurrera med en förutsedare för sturarna om tronen, det hade varit väldigt svårt.
51:33
Nu tvingar väl Gustav Vasa, eller som jag läser din bok i alla fall, så tvingar Gustav Vasa mamman då, Kristina Gyllenskärna, att hävda att det här inte är hennes son. Fast det här är ju också en sån sak som man inte riktigt får hålla ihop.
51:49
Nej.
51:51
Och sannolikt, hon skriver alltså ett brev där han, den här Dahljunkern eller Nils Ture, han flyr då till Rostock.
52:01
Och Gustav Vass försöker få Rostock att döma och avrätta honom.
52:08
Han vill inte ha tillbaka honom till Sverige. Det är för farligt. Det är för farligt, han vill bara dö på honom då.
52:13
Vi skulle säga det också, att han har jobbat för Gustav, eller han har varit på hovet och så innan.
52:18
Och då har man diskuterat, skrev verkligen Kristina Gyllenskärna, mamman, det här brevet som ju faktiskt var en dödsdom mot sonerna.
52:28
Det låter osannolikt.
52:30
Ja, det är osannolikt och sannolikt var det så att det förfalskades delvis.
52:35
Hon skrev ett brev som sedan ändrades.
52:38
Ja, som förstärktes i Gustav Vasas riktning. Samtidigt...
52:44
Det har ju en del sagt att om hon kunde rädda livet på sonen, eller han fick vara kvar i Tyskland, så det är ju en sak. Men hon hade ju flera barn. Och att om sonen fortsatte en konflikt med Gustav Vasa, det kunde gå ut över hela familjen. Den kunde utraderas. Det är en omöjlig sits för en förälder då.
53:10
Men icke desto mindre så har man diskuterat så här. Men sannolikt är hennes bedrev delvis förfalskat. Besluta med att han, så kallade Dahljunkern, avrättas i Råstock.
53:23
Just det, på uppmaningen från Gustav Måsson då egentligen? De facto ja. Om Daljunken hade lyckats i sitt uppsåt att avsätta Gustav Vasa, hur hade historien sett ut då tror du?
53:37
Då hade vi sannolikt läst traditioner om en ung adelsman som blir upprorsledare i Dalarna.
53:46
Och bekämpar och besegrar den orättfärdige kungen. Det är bara att då är det den unge sturen som är hjälten och Gustav Vasa i skurken.
54:00
Det är det förenklade svaret.
54:04
Och jag hade inte bott i Stureby, jag kanske hade bott i Vasaby.
54:07
Ja, jag tror ju att namnet Vasa hade ju varit ointressant.
54:14
Det hade vi inte överhuvudtaget pratat. Det hade bara varit en av några adelsmän.
54:18
Ja, en vanlig adelsfamilj egentligen. En av många som misslyckas i kampen åt Stura.
54:24
Ja, för vi har ju flera som misslyckas också.
54:28
Ja, och andra adelsmän som stödjer Gustav Trolle till exempel.
54:34
Och hela Trollefamiljen som förlorar på grund av det.
54:37
Den här historien i alla högsta grad är en historia om en brytpunkt i svensk historia, eller hur?
54:42
Ja, men det är det ju. Det är det. Det är bara att brytpunkten hade kunnat se något annorlunda ut med andra huvudaktörer.
54:48
Och det är små marginaler hela tiden.
54:50
Ja, återigen då. Är det små marginaler? Visst är det så? Och det ska vi ju komma ihåg att när Sten Sture den yngre då tillväller sig mer och mer makt under 1510-talet. Det är också små marginaler men han lyckas ju gång på gång. Men han lyckas inte ta det här slutliga steget för att bli kung samtidigt. Och strax efter så stupar han då, eller såras dödligt vid Bogesund då.
55:34
Men det är fortfarande inte slut på Sturarnas historia här.
55:38
Nej.
55:39
Vi hinner med en sväng till här innan vi avslutar.
55:41
Ja, nej men de fortsätter ju. Det är ju fortfarande en stor familj. De får vara väldigt försiktiga hela tiden. Kristina Gyllen, hur man agerar. Det får inte väcka misstankar hos Gustav Vasa.
55:55
Som var känd för att vara väldigt misstänksam av sig.
55:58
Ja, självklart då. Så att han var oerhört misstänksam. Kristina dör ju då en naturlig död 1559.
56:06
Och sen kommer då 1567, Erik den fjortondes tid, när flera män ur Sturefamiljen, inklusive den då mycket mogne andre sonen till Sten Sture, den yngre, dödas i...
56:24
På Uppsala slott under de så kallade Sturemorden som ju initieras av Erik XIV som ju ärver den här misstron mot Sturefamiljen.
56:35
Dör släkten nu sen på svärdsidan efter det här?
56:38
I princip ja, sen fortsätter den på kvinnorsidan ett tag. Men det här är ju det som gör, de förlorar all politiskt inflytande egentligen med det här också.
56:53
Och man kan väl ändå, nu är det ett tag sedan jag läste om sturemorden och så, men det finns väl ändå, man kan väl föreställa sig att sturarna ändå konspirerade mot Erik XIV vid den här tiden. Eller jag vet inte det.
57:11
Jag skulle säga att de hade en väldigt låg profil.
57:14
De hade en väldigt låg profil, så du tror inte det låg någonting i den här... För att Erik XIV...
57:18
Han var omöjligt ännu mer misstänksam av sig.
57:26
Jag vågar inte tro att de gjorde det, om du menar aktivt konspirerade eller något sånt. Nej, det vill jag inte tro. Sen kan de ha haft sina sympatier. I olika riktningar. Det hade de säkert, men det vågar de ju aldrig yppa av.
57:43
Men du, dagens ämne var ju Sten Sture den yngre.
57:48
Vi har egentligen bara pratat om han som maktspelare och politiker. Vi har försökt prata om han som militär och så också. Men kan man se så här tidigt i historien, kan man se människan också?
58:01
Finns det någon människa där i arkiven?
58:05
Det är dessvärre stora vita fläckar.
58:11
Det är inte som Gustav Vasa som har massor av brev när man i princip hör hans röst.
58:16
Ja, man verkligen hör hans röst.
58:20
Han trädde fram som egentligen den godsägare han var.
58:26
Sten Sture han såg också till att skaffa sig gods som än inte i att berika sig.
58:32
Gustav Vasa var väl lite extra duktig på det där?
58:34
Gustav Vasa var extra i det avseendet.
58:38
Så att Sten Sture han handlar missioner.
58:43
Han var taktiskt klok.
58:47
Kanske brushuvud i vissa avseenden.
58:51
Men det är ungefär vad vi kan komma fram till.
58:56
Vad han innerst inne kände och sådana där saker.
59:00
Väldigt svårt att säga. För den typen av brev har han inte lämnat efter sig.
59:05
Nej, tyvärr. Så egentligen är det ändå relativt svårt att greppa stensturen i yngre?
59:13
Ja, han är ju delvis undflyende.
59:16
Hade vi inte haft hans politiska gärning så tydligt, sett spåren efter den, då hade det ju varit...
59:25
ännu mer okänd person det är det som gör att vi ändå får se en dimension av honom Vad säger historien om Stensturen yngre om Gustav Vasa då som vi ändå har en tydligare bild av Kan vi lära oss någonting av Gustav Vasa genom att lära oss om Sten Sture den yngre?
59:44
Alltså jag tycker ju att de här två egentligen är ganska lika.
59:50
Personlighetsmässigt?
59:51
Ja, och Gustav Vasa som du sa, den vet vi mera om tack vare alla hans bevarade brev. Samtidigt vistades ju Gustav Vasa också. Han umgicks ju med Sten Sture den yngre. Han vistades i hans närhet. Han måste ju ha sett... Och tagit till sig att lära sig något om det här machiavelliska politiska spelet. Så på det sättet har han ju förvaltat sturetraditionen i någon krass mening.
60:27
Lars Eriksson Wolke, professor i mediet hos historia vid Försvarshögskolan och aktuell med biografin Sten Sture den Yngre. Stort tack för att du var med idag.
60:34
Tackar så mycket. Tack.
